Alla inlägg av Jörgen Bengtson

Bygden, Kultur, Turism

Kulturarv i krigens spår

Söndagen den 14 september öppnar flera kulturhistoriskt intressanta byggnader sina dörrar för allmänheten. ”Kulturarvsdagen” har i år temat ”I krigens spår”. På Hälsingekusten blir det aktiviteter i Långvinds herrgård, Sandarne, Fiskarmuseet Gäddan i Söderhamn och Klasudden i Gnarp.

För 100 år sedan bröt första världskriget ut, 25 år senare började det andra. Kubakrisen hotade att utlösa ett tredje världskrig. Konflikter och krig pågår världen över och präglade under många är Sverige. Krigens spår har gjort tydliga avtryck i det svenska kulturarvet.

– Besök Kulturarvsdagen och ta del i berättelserna om händelser, platser och personer som satt avtryck, runt om i landet, skriver Riksantikvarieämbetet på sin webbplats.

Följande ställen på Hälsingekusten välkomnar besökare att vandra runt i krigens spår den 14 september:

  • Långvinds herrgård, Enånger, klockan 13 guidning av herrgården, klockan 15–16 föredrag och visning av pensionerade översten Carl Erik Tottie.
  • Sandarne, Söderhamn/Söderala, klockan 10–16 utställning med bilder och saker med anknytning till temat I krigens spår.
  • Fiskaremuseet Gäddan, Söderhamn, klockan 13 museet öppnar, klockan 14 guidning av Öster, livet under kriget och Faxeholmens tillkomst, klockan 16 avslutning på CFL med filmen om Emil Vaarman.
  • Klasudden, Sörfjärden, Gnarp, klockan 12–15 visning av pjäsvärnet och grunderna efter luftspaningstornet.

Tidigare ärs tema för kulturarvsdagar har varit ”Människors mötesplatser” (2013), då Långvinds herrgård, Bergviks industrimuseum, Fiskarmuseet Gäddan i Söderhamn och Hälsingtuna kyrka deltog; ”Under ytan” (2012), då Långvinds herrgård, Fiskaremuseet Gäddan i Söderhamn och Bergviks industrimuseum deltog; ”Gröna platser” (2011), då Långvinds herrgård och Bergviks industrimuseum deltog; ”Kulturens vägar” (2010), då Långvinds herrgård och drygt halvdussinet aktörer i Söderhamn och Ljusne deltog.

Kulturarvsdagen hette tidigare Kulturhusens dag.

Runt om i Europa firar man kulturarvsdagar under september, för att skapa förståelse och intresse för kulturarv och kulturmiljöer. Bakom projektet, som på engelska heter European heritage days, står Europarådet. I Sverige samordnar Riksantikvarieämbetet kulturarvsdagarna, som i Sverige är förlagda till andra söndagen i september.

Jörgen Bengtson
Turism

Final för Afternoon tea

I går bjöd STF hotell & vandrarhem Kungsgården Långvind på Afternoon tea för sista gången, trots fyra framgångsrika säsonger. Det blir inga fler lördagar i augusti-september med klassiskt, engelskt eftermiddagste med scones och smaskiga tillbehör.

Varför slutar ni med Afternoon tea, Agneta Bengtson?

– Skälet är positivt. Vår hotell- och vandrarhemsverksamhet går så bra att vi måste prioritera hårdare. Vi klarar inte av att ta emot övernattande gäster samtidigt som vi har stora tebjudningar. Vi slutar dock inte med Afternoon tea helt och hållet. Det finns kvar i form av Afternoon te på beställning.

Vad innebär Afternoon te på beställning?

– Den som vill avnjuta Afternoon tea på beställning kan göra det om man är ett sällskap på minst sex personer och bokar det i förväg. Vi serverar Afternoon tea on demand, som vi också kallar det, lördagar och söndagar året om, men som sagt, bara mot förbeställning.

Skiljer sig Afternoon tea på beställning från ert gamla Afternoon tea?

– Ja, Afternoon tea på beställning är än mer av en måltid. Vi serverar naturligtvis scones med mängder av tillbehör som hembakade engelska muffins och kakor, chokladbitar och andra godsaker, liksom ett glas äkta engelsk cider och naturligtvis te av allehanda slag. Men här får man också små räksmörgåsar med handskalade räkor, rågbröd med leverpastej, rågbröd med kallröktt lax och en söt liten överraskning.

Innebär detta att det går att få Afternoon tea lördagar i augusti-september även nästa år?

–Ja, om man är minst sex personer som beställer det i förväg.

Jörgen Bengtson
Hav och kust, Turism

Skärgård intresserar arrangörer

Skärgårdar är högintressant för researrangörer! I dag avslutar Visit Sweden en resa i Stockholms skärgård för 33 researrangörer, reseåterförsäljare och journalister från olika delar av Europa.

Under fem dagar, den 11–15 september, har de utländska besökarna lärt känna svensk natur, livsstil och skärgård. Intresset för programmet har varit rekordstort. Skärgårdsupplevelserna är särskilt utvecklade för en internationell marknad, berättar arrangören.

För oss svenskar verkar programmet inte så märkligt. Besökarna har testat cykling, vandring, segling, fiske och kajakpaddling i skärgården samt också ätit middag utomhus, övernattat i tält på stranden och varit med om en äkta svensk kräftskiva. Programmet omfattade också en guidad cykeltur i centrala Stockholm.

De europeiska researrangörerna kommer efter fem dagar att ha haft totalt 300 affärsmöten med olika upplevelse- och boendeföretag från och i Stockholms skärgård. Målet är att fler svenska upplevelser ska komma med i researrangörernas programutbud.

Researrangörerna och journalisterna kommer från Storbritannien, Nederländerna, Tyskland, Ryssland, Schweiz, Österrike och Belgien. Genom att dessa reseproffs får ”möta skärgårdsföretagen och själva testa upplevelser i en unik och äkta natur” kommer de att skapa ”värdefull PR och storytelling om Sverige i press, sociala medier och i återförsäljarledet i utlandet”, skriver arrangören, Visit Swedens Outdoor Academy of Sweden, i ett pressmeddelande.

Stockholms skärgård är ett av fem områden i Sverige, som med stöd av Tillväxtverket ska utvecklas till hållbara och internationellt konkurrenskraftiga destinationer.

Hälsingekusten har inte detta stöd, men självfallet finns möjlighet att utveckla också besöksnäringen längs Hälsingekusten och södra Norrlandskusten till en internationell dragare. Här kan alla satsningar i Stockholms skärgård på att utveckla infrastruktur och locka besöksnäringsföretag från utlandet, fungera som inspiration.

Jörgen Bengtson
Bygden, Kultur

Tjugo miljoner till Trönö

Landsbygden kämpar för sin överlevnad. I Enångers grannsocken Trönö blir kampen lättare framöver. Trönö hembygdsförening får ett arv på 20–30 miljoner kronor.

Tore och Elsa Larsson från Wij, Trönö, skänker nästa hela sin förmögenhet till Trönö hembygdsförening. Drygt 2,2 miljoner går till Norrala-Trönö församling och några privatpersoner. Resten får hembygdsföreningen. Hur mycket det blir, står klart först när och om parets tillgångar är försålda: skog (600 hektar), tre bostadsfastigheter, Wij fäbodar och aktier.

Bouppteckningen är på drygt 21 miljoner kronor, men det verkliga värdet cirka 30 miljoner. Hembygdsföreningen vill dock inte sälja av skog och fastigheter; de vill bruka dem vidare i paret Larssons anda.

Arvsskiftet har dragit ut på tiden, eftersom det fanns avlägsna släktingar till Elsa Larsson – hon dog 2010 och maken 2013 – som plötsligt dök upp och gjorde anspråk på arvet. Femton av sjutton släktingar accepterade arvet. De två återstående, som inte godtog testamentet, överklagade dock inte makarnas sista vilja. När överklagandetiden hade gått ut, blev nyheten om arvet offentlig, vilket Söderhamns-Kuriren berättar om i dagens tidning.

Paret Larsson stöttade hembygdsföreningen under sin levnad, både med arbete, ting och pengar. Nu lever stödet vidare i en hembygdsförening, som i ett slag blivit en av Sveriges rikaste, därtill i en rik kulturbygd med starka byar, som via hembygdsföreningen lär ta vara på arvet och den stärkta livskraft det ger.

Jörgen Bengtson
Bostad, Bygden

Vintervattengrävning börjar

I slutet av oktober börjar Långvinds fritidsområde att gräva ner vintervattenledningar till alla tomter, som i dag saknar åretruntvatten. Innan september månad är till ända, ska upphandling av entreprenör vara klar. Redan runt 1 maj 2015 ska ledningsdragningarna vara klara.

Arbetet, som enligt ursprungsplanerna skulle ha tagit minst tre år, tar nu istället sex månader.

Utbyggnaden av vintervatten till alla fastigheter är ett stort projekt. Samfällighetsföreningens styrelse har tillsatt en projektgrupp för bygget. En erfaren vvs-projektör, Torsten Brickner, ingår i gruppen. Han har tidigare erfarenhet av liknande arbete på Hälsingekusten i Söderhamn.

Vintervattenutbyggnaden sker i form av en så kallad styrd totalentreprenad, där samfällighetsföreningen ansvarar för dimensionering av ledningarna och entreprenören för grävning, förläggning av rör och övrigt arbete.

Föreningen räknar med att totalkostnaden blir knappt 30 000 kronor per fastighet. Till detta kommer ledningsdragning från fastighetsgräns till hus.

Alla fastigheter, även de som tackat nej till vintervatten, kommer att få vattenanslutning på frostfritt djup med ny vattenventil. Den blir plomberad från mitten av oktober till valborgsmässoafton för dem som bara vill ha sommarvatten.

Samtidigt som föreningen lägger ner vintervattenledning planerar den att förlägga kanalisation för fiberoptiskt bredband till tomter.

En överraskning för en del fastighetsägare är nog att föreningen äger en del av det som många husägare betraktar som egen mark.

”Föreningen äger marken från stigarnas asfaltering upp till fyra meter mot respektive fastighet”, skriver föreningen i ett extra nummer av Långvindsbrevet, som kom ut i går.

Föreningen uppmanar berörda tomtägare att ta bort planteringar och annat som är i vägen. Träden tar dock föreningen ansvar för att fälla.

Jörgen Bengtson
Bygden, Näringsliv, Turism

Höstmarknad i Skärså

Fiskeläget Skärså, Norrala, har etablerat en tradition med höstmarknad. På lördag klockan 12–16 är det dags för årets upplaga, den tredje i ordningen,

Skärså allmänna idrottsklubb (AIK) arrangerar höstmarknaden, som bjuder på bland annat fisk, grönsaker, frukt, svamp, bär och hantverk. Förra året kom närmare 1 000 personer till marknaden för att handla av tjugotalet knallar. Marknaden blev en större framgång än arrangören hade hoppats på, med besökare som kom både sjö- och landvägen, från både Söderhamn och Hudiksvall.

– Vandra mellan stånden och handla fisk, lokalodlade produkter, smaka strömmingsburgare och hembakat gofika och smörgåsar på Albertina. Köp sylt, stickat och fina produkter från våra hantverkare, skriver Skärså AIK i reklamen för höstmarknaden.

Det blir också möjligt att ta en tur med fiskare Dennis Westlunds fiskebåt och besöka butiken Smakeriet och glashyttan.

Jörgen Bengtson
Hav och kust, Miljö och teknik

Östersjön mår bättre och sämre

Östersjön mår både bättre och sämre. Utvecklingen är inte entydig, enligt ett seminarium på Kastellholmen, Stockholm, förra veckan.

Östersjöseminariet var det fjärde, som Initiativet Hållbara hav arrangerade. De samlade forskarna försökte svara på frågan om miljön i Östersjön blivit bättre eller sämre.

– Jag tror att vi ligger nära en brytpunkt där det kan bli lite bättre, sa Bo Gustafsson, som studerar övergödning vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, till tidningen Skärgården (18/9 2014).

Torskbeståndet är ett annat sätt att mäta tillståndet i Östersjön på. Joakim Hjelm på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) pekade på att torsken i Östersjön är talrik, men torskarna är små, alltså både bättre och sämre beroende på hur man mäter.

Miljögifterna, som ett tag höll på att ta död på mycket av livet i Östersjön, har minskat. På seminariet berättade Anna Beronius, forskare i medicinsk vetenskap vid Stockholms universitet, att halterna av traditionella miljögifter som dioxiner, PCB:er och bly minskar. Samtidigt ökar nya miljögifter som perfluorerade ämnen. Ett problem i sammanhanget är att forskarna bara letar efter cirka 300 ämnen – och i samhället använder vi 30 000–50 000 kemiska ämnen.

Fåglarna klarar sig bättre än tidigare. Martin Gren från Lunds universitet berättade att fiskätande fåglar som skarv och växtätande fåglar som svan klarar sig bra. Värre är det för fåglar som likt ejder äter musslor och andra ryggradslösa djur.

Forskarna var överens om att förbud av gifter och annat som påverkar miljön negativt är en positiv åtgärd. Då sjunker halterna av det aktuella ämnet.

Jörgen Bengtson
Bygden, Miljö och teknik

Första laddstolpen i Hudik

Hudiksvall får snart sin första laddstolpe för elbilar. Den kommer att stå vid Brandgaraget i centrala Hudiksvall.

Till en början blir laddningen gratis. Men tanken är kommunen ska ta fram ett betalsystem och bestämma avgiftsnivå.

I dag lades också ett medborgarförslag i Hudiksvalls kommunfullmäktige om att Hudiksvall ska bygga upp ett nät av laddstolpar längs riksväg 84 och Europaväg 4. Förslagsställaren vill att kommunen ska anamma den norska modell, som också Jämtland tagit efter.

Långvind.com gjorde i februari i år en genomgång av laddstolpar längs Hälsinge- och Gästrikekusten, Få laddstolpar på kusten (5 februari 2014).

Då var Söderhamn enda kommun på Hälsingekusten med laddstolpar, två stycken vid Resecentrum. Gävle kommun hade hunnit längst på Jungfrukusten, med två laddstolpar vid Gävle slott och fyra vid Gävle konserthus.

Nordanstig har inga laddstolpar.

Hudiksvall planerar för ytterligare laddstolpar.

– Jag ser det som en självklarhet att ha med det i fortsatt planering av till exempel permanenta pendlar- och långtidsparkeringar på Kattvikskajen mm, svarar Jan Kroppegård, teknisk chef på Hudiksvalls kommun, på frågorna från Långvind.com i februari.

För biogasdrivna bilar är det fortsatt lika dystert. Tankstället i Söderhamn är försenat och kommer, när det öppnar våren 2015, bara att vara öppet för kommunens egna fordon. Hudiksvall står och stampar på samma ställe sedan år tillbaka.

Ingen kommersiell aktör har heller varit intresserad av att bygga gastankställe på Hälsingekusten, trots att OKQ8 sökte bygglov för detta för sin nya mack vid Medskog.

Jörgen Bengtson
Hav och kust, Miljö och teknik

Ökad kamp mot alger

Sverige trappar upp kampen mot algblomningen i Östersjön. Det räcker inte med effektivare reningsverk och hårdare krav på jordbruket. Sverige föreslår därför att övriga länder kring Östersjön ska testa andra tekniska lösningar till havs.

Det handlar till exempel om syrepumpning och muddring. Syftet är att skynda på återhämtningen i havet, säger Anders Alm, departementssekreterare på miljödepartementet till Sydsvenskan.

– Länderna runt Östersjön är olika duktiga. Men de bygger reningsverk och minskar näringsläckaget från jordbruket. Trots det blir situationen inte bättre, säger han.

Förra veckan presenterade Sverige de nya förslagen på ett möte med Helcom, den mellanstaliga Helsingforskommissionen för att lösa miljöproblemen i Östersjön.

Långvind.com skrev senast om algblomningen i Östersjön den 10 september, ”Sommar med mycket alger”. Då rapporterade vi att sommaren 2014 blev en säsong med både tidig och utbredd algblomning i Östersjön.

Jörgen Bengtson
Bygden, Politik

Även ickegrannar kan överklaga

Det är inte bara grannar som direkt gränsar till en annan granne, som med framgång kan överklaga bygglov. Den kan även grannar göra, som bor lite längre bort och får sin utsikt påverkad av en grannes bygge.

Grannar, som inte är gränsgrannar, har rätt att överklaga bygglov till ett garage, eftersom avståndet mellan fastigheterna endast är 20 meter och uppförandet av garaget kommer att påverka deras havsutsikt, slår Miljööverdomstolen fast i en dom, rapporterar nyhetssajten Skärgårdsbryggan, (12/9 2014)

Därmed finns en ny praxis. Den gör att grannar lite längre bort har fått större inflytande på vad fastighetsägare i grannskapet gör om denne förstör eller försämrar utsikten för dem.