Kategoriarkiv: Hav och kust

Hav och kust

Kustbevakningen räddad

Bild

8066285483_5449c9584a_o

Kustbevakningen blir kvar i Hudiksvall. En kombination av omprioriteringar och ökade anslag gör att kustbevakningsstationen på stenkajen i Hudiksvall blir kvar.

Regeringen kommer att öka anslagen med 143 miljoner kronor under 2015 och 2016. Tillsammans med omprioriteringar i verksamheten betyder det att alla sex varslade personer i Hudiksvall blir kvar. Samma gäller de 119 anställda vid andra enheter, som tidigare i år blev varslade om uppsägning.

Långvind.com skrev om den väntade nedläggningen den 5 juni 2014: Kustbevakningen stänger i Hudik.

Hudiksvalls kommunen – men kommunalråd Caroline Schmidt (C) i spetsen – har agerat kraftfullt mot nedläggningsplanerna. Hon är nöjd med beskedet.

– Jag är väldigt glad och tacksam att man har lyssnat på all den uppvaktning som har varit, säger hon till Hudiksvalls Tidning i dag.

Kustbevakningen är en kombination av polis, räddningstjänst och militär. I Kustbevakningens uppdrag ingår gränskontroll, sjöräddning, oljebekämpning, nykterhetskontroll, fiskeri- och jaktövervakning. Kustbevakarna har långtgående befogenheter. De kan till exempel preja, stoppa och borda fartyg.

Dessutom utför Kustbevakningen uppdrag åt polis, länsstyrelser och Havs- och vattenmyndigheten.

Kustbevakningen har 25 i dag kuststationer i Sveriges och en flygkuststation. Kuststationerna i Norrland är Gävle, Hudiksvall, Härnösand, Örnsköldsvik, Umeå och Luleå. Alla dessa blir nu kvar.

Jörgen Bengtson

Hav och kust

Rekordsnabb havsvattenhöjning

Havsnivån runt Sveriges kuster stiger avsevärt snabbare än i resten av världen, visar ny forskning. Det är sannolikt en följd av varmare klimat samt ändrade vind- och regnmönster.

– Från 1993 till 2013 har Sveriges havsnivå höjts med 4,1 mm per år, säger Deliang Chen, professor i fysisk meteorologi vid Göteborgs universitet, till Sveriges Radio P4 Göteborg.

Havsytan i Östersjön och Västerhavet har stigit 28 procent mer än det globala snittet på 3,2 millimeter. I större delen av Sverige märker vi inte av havshöjningen, eftersom landhöjningen ökar mer än havshöjningen. Endast i södra Sverige är havsnivåhöjningen märkbar.

I Stockholm finns mätvärden på havsnivån sedan 1886. Från 1993 finns även satellitmätningar. Forskarna kan se att takten på havsnivåhöjningen har ökat ju varmare klimatet blivit. Varmt vatten utvidgar vattenvolymen. Smältande glaciärer spär också på havsnivåhöjningen.

Vinden och regn påverkar också. Ökade västvindar trycker in vatten i Östersjön från Västerhavet. Mer ymnigt regnande har ytterligare höjt havsnivån.

Många av Sveriges kuststäder måste börja anpassa sig till klimatförändringarna.

– Om accelerationen pågår på det sätt som FN:s klimatpanel diskuterar, kan det som högst bli en meter om 100 år. Då börjar det bli allvarligt även för Stockholm och många av Sveriges kuststäder, säger Sten Bergström, forskare vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), till SR P4 Göteborg.

Jörgen Bengtson

Hav och kust

Inget fyrrekord

Det blev inget svenskt besöksrekord på årets internationella fyrdagen den 17 augusti, som många svenska fyrar också firade den 16 augusti. Dåligt väder kom emellan.

– Tyvärr hade vi, med undantag av några få fyrplatser, det värsta vädret någonsin sedan vi startade firandet år 2003. Trots vädret kom det glädjande nog drygt 7 400 besökare, berättar Svenska fyrsällskapets ordförande, Esbjörn Hillberg.

Sextiosju fyrar öppnade sina dörrar för besökare i Sverige under fyrhelgen. Internationellt tillkommer en mängd fyrar.

Under Internationella fyrdagen försöker Svenska fyrsällskapet – med hjälp av lokala fyrföreningar, fyrvisare och Sjöfartsverket – att öppna så många fyrar som möjligt, så att intresserade kan besöka en del av ”Sveriges unika maritima kulturarv”. I år var sju fyrar – Stora Fjäderägg, Limö, Djursten, Ystad, Tylö, Ursholmen och Harnäsudde – stängda för reparation eller av annan anledning.

Internationella fyrdagen firades första gången 2002, för att hedra och visa unika, maritima byggnadsminnen. Sverige kom med 2003.

Under de tolv åren har fyrintresset ökat rejält. År 2003 besökte 2 500 personer 33 fyrar, 2004 tog sig 4 500 besökare till 52 fyrar, 2005 kom 6 800 personer till 57 fyrar, 2006 upptäckte drygt 5 000 personer 62 fyrar, 2007 besökte 5 900 individer 63 fyrar, 2008 kom 4 600 fyrintresserade till 57 fyrar, 2009 tog sig 9 800 besökare till 72 fyrar, 2010 tog sig drygt 9 000 personer till 71 fyrar, 2011 kom drygt 12 200 personer till 72 fyrar, 2012 tog sig 11 200 besökare till rekordet 74 fyrar, 2013 kom 11 600 personer till 75 fyrar och 2014 minskade antalet besökare till 7 400 och öppna fyrar till 67.

Antalet besökare per fyr varierade från 1 550 (Kullen) till noll. De öppna fyrarna på Hälsingekusten eller dess närhet hade följande besökssiffror (från norr):
• Lungö fyr, utanför Härnösand: 29 besökare
• Brämöns fyr, söder om Sundsvall: 66 besökare
• Agö fyr, öster om Enånger: 31 besökare
• Storjungfrun, sydöst om Ljusne: 75 besökare
• Bönans fyr, på Norrlandet utanför Gävle: 315 besökare
• Limö gamla fyr, på Limön i Gävlebukten: stängd

Nästa år får vi se om intresset för Internationella fyrdagen, 15–16 augusti 2015, ökar igen. Statistiken pekar  över tiden – med undantag för hacket i år – på ett växande fyrintresse.

Jörgen Bengtson

Hav och kust

Grumligt Östersjövatten

Östersjöns vatten är grumligt. Siktdjupet är alltså dåligt. I år är variationerna i grumlighet ovanligt stora.

Sedan 14 år tillbaka tar forskare från Stockholms universitet årliga prover av vattnet längs Östersjökusten. Det sker på uppdrag av Svealands kustvattenvårdsförbund. Årets mätningar visar bland annat att det har varit ovanligt stor variation i hur grumligt vattnet har varit under sommaren.

Det dröjer innan alla prover är analyserade. Men redan nu kan forskarna se en ovanligt stor variation i vattnets grumlighet. Denna sommar har de mätt upp både några av de största och några av de minsta värdena någonsin under 14 års mätningar.

Forskarna mäter siktdjupet genom att mäta hur långt ner man kan få syn på en vit plastskiva nedsänkt. Forskarna mäter inte bara siktdjup, utan även värden som temperatur, salthalt, syre och ljus.

De undersökta platserna i Östersjön har mellan en och åtta meters siktdjup. Siktdjupet visar hur grumligt vattnet är. Det påverkas till exempel av mängden plankton.

På några ställen har vattnet varit väldigt klart i år. Några säkra svar på varför så är fallet, finns inte. Kanske beror de på att de stora, bottenväxande algerna trivts bra med den soliga sommaren att de har konkurrerat ut de små algerna.

– De har vuxit till mycket kraftigare än jag någonsin har sett tidigare i de områden där jag har varit. Det i sin tur kan ha påverkat mängden näringsämnen tillgängliga för små algplankton i vattenmassan. Mikroskopiska plankton, som svävar fritt i vattnet, påverkar siktdjupet mest, säger Ulf Larsson, systemekolog vid Stockholms universitet, till Sveriges Radio P4 Blekinge.

Jörgen Bengtson

Hav och kust, Miljö och teknik

Döda sälar till museum

Den som hittar en död säl, ska rapportera det till Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Då och då får kommun och länsstyrelse tips om döda sälar, men långtifrån alla vet vad som gäller när man hittar en död säl på Hälsingekusten.

Döda sälar ska rapporteras till Naturhistoriska riksmuseet på telefon 08-5195 5144 eller MMS-nummer 070-961 98 79 för att skicka bild. En rapport bör innehålla följande uppgifter:
• vem som hittade sälen (namn och gärna mobilnummer)
• var sälen hittades (position och län)
• när sälen påträffades
• om sälen låg på stranden, i vattnet eller på land
• om sälen hade yttre förändringar, till exempel päls som släppt eller skador av asätare
• hur stor sälen var
• art (om möjligt)

Skicka gärna med en bild, manar museet.

”Vi är intresserade av att få in döda sälar för att studera hälsostatus hos dessa djur”, skriver Naturhistoriska riksmuseet på sin webbplats under rubriken Rapportera djur.

Museet är inte intresserat av alla döda sälar. Om man går till sidan om sälar, finns dokumentet ”Om du hittar en död säl”, som talar ”vilka sälar vi är intresserade av och vad du ska göra om du hittar en död säl”.

Om det finns risk för uppenbara sanitära problem med en upphittat säl, ska man kontakta kommunen. Den hanterar vanligtvis även döda sälar på badstränder.

Den som hittar en säl, bör använda handskar och tvätta händerna efteråt om hen hanterar sälen.

Jörgen Bengtson

Bygden, Hav och kust

Bryggstrid i Söderhamn

Söderhamns kommun satsar som enda hälsingekommun offensivt på att utveckla skärgården. Men ibland kan det gå för långt. Nu är kommunen involverad i en konflikt mellan två nämnder.

Bakgrunden är att Kultur- och samhällsutvecklingsförvaltningen (KUS) placerat en brygga och parkering på Lövskär, norr om Ljusne, för att betjäna åretruntboende vintertid på öarna utanför Mjölkudden. Problemet är att kommunen inte har någon väg till bryggan.

De öbor som skulle använda parkeringen och bryggan har inte tillgång till vägen, som leder till bryggan. Vägen har sju fastighetägare, som vägrar ge kommunen tillträde. De tycker att kommunen kan använda en brygga 250 meter bort, som man når utan att beträda den aktuella vägen.

Till saken hör att den kommunala myndighetsnämnden, Bygg- och miljönämnden, motsätter sig parkeringsplatsen och bryggan.

– Vi ser inget behov av vare sig en brygga eller parkeringsplatser på den här platsen. Det finns redan en allmän brygga och tillgång till parkering 200 meter härifrån, säger Lennart Gard, ordförande för Bygg- och miljönämnden till Söderhamns-Kuriren (8/9 2014).

De två kommunala förvaltningarna strider mot varandra, med jurister och prövningar i högre juridisk instans som medel. Vad utgången blir, återstår att se.

Jörgen Bengtson

Hav och kust, Miljö och teknik

Sommar med mycket alger

Sommaren 2014 blev en säsong med tidig och utbredd algblomning i Östersjön.

I somras förekom ytansamlingar av cyanobakterier i Östersjön under mer än fem veckors tid, från den 4 juli till den 10 augusti. Cyanobakterierna fanns främst i norra halvan av Östersjön.

– Blomningarna pågick totalt något kortare tid än normalt, men det ovanliga var att de fortsatte oavbrutet under den intensiva blomningsperioden. Vanligtvis brukar de komma och gå beroende på vädersituationen, temperatur och vind. I år var det varmt och lugnt hela juli och en bit in i augusti, säger Jörgen Öberg, oceanograf på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), på SMHI:s webbplats (9/9 2014).

– Den 10 augusti syntes de sista ytansamlingarna på satellitbilderna. Det blåsiga vädret som följde blandade ner de sista resterna i vattnet, förklarar Jörgen Öberg.

Cyanobakterier är inte att leka med. En hund dog av att ha druckit havsvatten utanför Kalmar i slutet av juli.

– Vissa arter av cyanobakterier, till exempel Nodularia spumigena, innehåller gifter som även är farliga för människor, säger Jörgen Öberg.

Jörgen Bengtson

Hav och kust, Turism

Skärgård intresserar arrangörer

Skärgårdar är högintressant för researrangörer! I dag avslutar Visit Sweden en resa i Stockholms skärgård för 33 researrangörer, reseåterförsäljare och journalister från olika delar av Europa.

Under fem dagar, den 11–15 september, har de utländska besökarna lärt känna svensk natur, livsstil och skärgård. Intresset för programmet har varit rekordstort. Skärgårdsupplevelserna är särskilt utvecklade för en internationell marknad, berättar arrangören.

För oss svenskar verkar programmet inte så märkligt. Besökarna har testat cykling, vandring, segling, fiske och kajakpaddling i skärgården samt också ätit middag utomhus, övernattat i tält på stranden och varit med om en äkta svensk kräftskiva. Programmet omfattade också en guidad cykeltur i centrala Stockholm.

De europeiska researrangörerna kommer efter fem dagar att ha haft totalt 300 affärsmöten med olika upplevelse- och boendeföretag från och i Stockholms skärgård. Målet är att fler svenska upplevelser ska komma med i researrangörernas programutbud.

Researrangörerna och journalisterna kommer från Storbritannien, Nederländerna, Tyskland, Ryssland, Schweiz, Österrike och Belgien. Genom att dessa reseproffs får ”möta skärgårdsföretagen och själva testa upplevelser i en unik och äkta natur” kommer de att skapa ”värdefull PR och storytelling om Sverige i press, sociala medier och i återförsäljarledet i utlandet”, skriver arrangören, Visit Swedens Outdoor Academy of Sweden, i ett pressmeddelande.

Stockholms skärgård är ett av fem områden i Sverige, som med stöd av Tillväxtverket ska utvecklas till hållbara och internationellt konkurrenskraftiga destinationer.

Hälsingekusten har inte detta stöd, men självfallet finns möjlighet att utveckla också besöksnäringen längs Hälsingekusten och södra Norrlandskusten till en internationell dragare. Här kan alla satsningar i Stockholms skärgård på att utveckla infrastruktur och locka besöksnäringsföretag från utlandet, fungera som inspiration.

Jörgen Bengtson

Hav och kust, Miljö och teknik

Östersjön mår bättre och sämre

Östersjön mår både bättre och sämre. Utvecklingen är inte entydig, enligt ett seminarium på Kastellholmen, Stockholm, förra veckan.

Östersjöseminariet var det fjärde, som Initiativet Hållbara hav arrangerade. De samlade forskarna försökte svara på frågan om miljön i Östersjön blivit bättre eller sämre.

– Jag tror att vi ligger nära en brytpunkt där det kan bli lite bättre, sa Bo Gustafsson, som studerar övergödning vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, till tidningen Skärgården (18/9 2014).

Torskbeståndet är ett annat sätt att mäta tillståndet i Östersjön på. Joakim Hjelm på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) pekade på att torsken i Östersjön är talrik, men torskarna är små, alltså både bättre och sämre beroende på hur man mäter.

Miljögifterna, som ett tag höll på att ta död på mycket av livet i Östersjön, har minskat. På seminariet berättade Anna Beronius, forskare i medicinsk vetenskap vid Stockholms universitet, att halterna av traditionella miljögifter som dioxiner, PCB:er och bly minskar. Samtidigt ökar nya miljögifter som perfluorerade ämnen. Ett problem i sammanhanget är att forskarna bara letar efter cirka 300 ämnen – och i samhället använder vi 30 000–50 000 kemiska ämnen.

Fåglarna klarar sig bättre än tidigare. Martin Gren från Lunds universitet berättade att fiskätande fåglar som skarv och växtätande fåglar som svan klarar sig bra. Värre är det för fåglar som likt ejder äter musslor och andra ryggradslösa djur.

Forskarna var överens om att förbud av gifter och annat som påverkar miljön negativt är en positiv åtgärd. Då sjunker halterna av det aktuella ämnet.

Jörgen Bengtson

Hav och kust, Miljö och teknik

Ökad kamp mot alger

Sverige trappar upp kampen mot algblomningen i Östersjön. Det räcker inte med effektivare reningsverk och hårdare krav på jordbruket. Sverige föreslår därför att övriga länder kring Östersjön ska testa andra tekniska lösningar till havs.

Det handlar till exempel om syrepumpning och muddring. Syftet är att skynda på återhämtningen i havet, säger Anders Alm, departementssekreterare på miljödepartementet till Sydsvenskan.

– Länderna runt Östersjön är olika duktiga. Men de bygger reningsverk och minskar näringsläckaget från jordbruket. Trots det blir situationen inte bättre, säger han.

Förra veckan presenterade Sverige de nya förslagen på ett möte med Helcom, den mellanstaliga Helsingforskommissionen för att lösa miljöproblemen i Östersjön.

Långvind.com skrev senast om algblomningen i Östersjön den 10 september, ”Sommar med mycket alger”. Då rapporterade vi att sommaren 2014 blev en säsong med både tidig och utbredd algblomning i Östersjön.

Jörgen Bengtson