Kategoriarkiv: Miljö och teknik

Inventerar fiberbankar

Länsstyrelsen Gävleborg ska inventera fiber i länet, men det handlar inte om optofiber utan träfiber. Sverige fem nordliga län ska till och med 2016 inventera fiberbankar och fiberrika sediment i respektive län. Inventeringen omfattar både hav och insjövatten.

Projektet ”Fiberbankar i Norrland – FIN” är ett samarbete med Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och länsstyrelserna i Gävleborg, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten.

Bakgrunden är de många massa- och pappersindustrierna längs Norrlandskusten och i delar av inlandet.

– I många fall gick avlopp direkt ut till närliggande sjöar eller hav, vilket ledde till utsläpp av träfibrer till dessa vatten. Därför finns på många platser rester i form av fiberbankar eller fiberrika sediment, säger Norbert Häubner, miljöenheten vid Länsstyrelsen Gävleborg, som är projektledare, i ett pressmeddelande.

Många av dessa platser är förorenade, bland annat med kvicksilver och dioxiner.

– Just nu pågår ett urval och, så långt som möjligt, en grov karakterisering av möjliga områden för inventering. Den kommer att genomföras våren och sommaren 2015 och är ett första steg mot att sanera dessa områden, säger han.

Det är ofta tekniskt komplicerat och kostsamt att åtgärda fibersediment. Därför behövs mer kunskap om utbredning och egenskaper hos fibersediment, för att kunna ta ställning till om och hur man kan åtgärda dessa. Kartläggningen av fiberbankar sker med en kombination av hydroakustiska metoder och kemiska analyser.

Projektet har som mål att
• kartlägga fiberbankarnas och -sediments antal, storlek, giftinnehåll och egenskaper;
• riskklassa fiberbankarna enligt Naturvårdsverkets metodik Mifo;
• diskutera åtgärdsbehov och tänkbara åtgärdstyper för likartade fiberbankar;
• presentera åtgärdsförslag, kostnadsskattning och åtgärder för ett pilotområde per län.

Jörgen Bengtson

Telia bygger ut på Hälsingekusten

Telia har byggt ut mobilnätet till 4 G i Långvinds fritidsområde. Utbyggnadsplanerna 2014 omfattar 21 basstationer på Hälsingekusten.

En som jublar över bredband i mobilnätet är Mikael Pettersson, som driver sommarbutiken i Långvinds fritidsområde.

– Jag uppmätte drygt 20 megabit per sekund nedströms och drygt en megabit per sekund uppströms i stugan, berättar han.

Gränsen för äkta bredband har traditionellt gått vid lägst två megabit per sekund i båda riktningarna. Många sätter i dag gränsen vid tio eller hundra megabit dubbelriktat, som bara bredband via optofiber eller koaxialkabel (kabel-tv) klarar. Telia lovar maximalt 40 megabit per sekund nedströms.

Telia och andra mobiloperatörer uppfyller alltså inte kravet på bredband via mobilnätet, men levererar över 4 G-näten en oerhört mycket bättre tjänst än tidigare.

Långvind.com har via Teliabutiken i Hudiksvall försökt få svar på hur utbyggnaden av 4 G ser ut på Hälsingekusten och hur stor räckvidd sändarna har, utan att kunna få svar. Telias webbplats ger inte heller specifikt besked om täckning, dock att Telia fortsätter sin ”miljardsatsning på mobilnäten så att du får täckning på över 90 % av alla platser i Sverige”. Av en karta framgår var det blir 4 G-basstationer under andra halvåret 2014:

Telia har följande utbyggnad på Hälsingekusten, från norr till söder:
• Galtström, Njurunda (driftsstart juli–september 2014)
• Hårte, Jättendal (driftsstart oktober–december 2014)
• Mellanfjärden, Jättendal (driftsstart oktober–december 2014)
• Stocka, Harmånger (driftsatt 2014-07-29)
• Välsta, Rogsta (driftsstart juli–september 2014)
• Bergön, Rogsta (driftsstart juli–september 2014)
• Håcksta, Rogsta (driftsatt 2014-07-26)
• Galgberget, Hudiksvall (driftsstart juli–september 2014)
• Hudiksvalls asfaltsverk, Hudiksvall (driftsstart juli–september 2014)
• Iggesund, Njutånger (driftsatt 2014-07-29)
• Boda, Njutånger (driftsatt 2014-07-26)
• Lindefallet, Enånger (driftsstart juli–september 2014)
• Byhedsjön, basstation Saltpannan, Enånger (driftsstart juli–september 2014)
• Alebo, Norrala (driftsatt 2014-07-29)
• Skenstad, Norrala (driftsstart juli–september 2014)
• Holmen, Norrala (driftsstart juli–september 2014)
• Söderhamn (driftsstart oktober–december 2014)
• Djupvik, Söderhamn (driftsstart juli–september 2014)
• Sandarne, Söderhamn (driftsstart juli–september 2014)
• Ljusne vid E 4:a, Söderala (driftsatt 2014-08-12)
• Vallvik, Söderala (driftsstart juli–september 2014).

Jörgen Bengtson

Döda sälar till museum

Den som hittar en död säl, ska rapportera det till Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Då och då får kommun och länsstyrelse tips om döda sälar, men långtifrån alla vet vad som gäller när man hittar en död säl på Hälsingekusten.

Döda sälar ska rapporteras till Naturhistoriska riksmuseet på telefon 08-5195 5144 eller MMS-nummer 070-961 98 79 för att skicka bild. En rapport bör innehålla följande uppgifter:
• vem som hittade sälen (namn och gärna mobilnummer)
• var sälen hittades (position och län)
• när sälen påträffades
• om sälen låg på stranden, i vattnet eller på land
• om sälen hade yttre förändringar, till exempel päls som släppt eller skador av asätare
• hur stor sälen var
• art (om möjligt)

Skicka gärna med en bild, manar museet.

”Vi är intresserade av att få in döda sälar för att studera hälsostatus hos dessa djur”, skriver Naturhistoriska riksmuseet på sin webbplats under rubriken Rapportera djur.

Museet är inte intresserat av alla döda sälar. Om man går till sidan om sälar, finns dokumentet ”Om du hittar en död säl”, som talar ”vilka sälar vi är intresserade av och vad du ska göra om du hittar en död säl”.

Om det finns risk för uppenbara sanitära problem med en upphittat säl, ska man kontakta kommunen. Den hanterar vanligtvis även döda sälar på badstränder.

Den som hittar en säl, bör använda handskar och tvätta händerna efteråt om hen hanterar sälen.

Jörgen Bengtson

Sommar med mycket alger

Sommaren 2014 blev en säsong med tidig och utbredd algblomning i Östersjön.

I somras förekom ytansamlingar av cyanobakterier i Östersjön under mer än fem veckors tid, från den 4 juli till den 10 augusti. Cyanobakterierna fanns främst i norra halvan av Östersjön.

– Blomningarna pågick totalt något kortare tid än normalt, men det ovanliga var att de fortsatte oavbrutet under den intensiva blomningsperioden. Vanligtvis brukar de komma och gå beroende på vädersituationen, temperatur och vind. I år var det varmt och lugnt hela juli och en bit in i augusti, säger Jörgen Öberg, oceanograf på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), på SMHI:s webbplats (9/9 2014).

– Den 10 augusti syntes de sista ytansamlingarna på satellitbilderna. Det blåsiga vädret som följde blandade ner de sista resterna i vattnet, förklarar Jörgen Öberg.

Cyanobakterier är inte att leka med. En hund dog av att ha druckit havsvatten utanför Kalmar i slutet av juli.

– Vissa arter av cyanobakterier, till exempel Nodularia spumigena, innehåller gifter som även är farliga för människor, säger Jörgen Öberg.

Jörgen Bengtson

Latrinstationer för husbilar

Kustvägen i Nordanstig vill locka fler husbilar och småbåtsägare – med toalettömning och vatten.

Kustvägen är en 75 kilometer lång sträcka, där man här och där skymtar havet, från Mellanfjärden till Sundsvall. Nu startar föreningen Kustvägen ett samarbete med rikstäckande Husbilsklubben och erbjuder latrintömning och färskvatten på fyra platser längs vägen. På dessa stationer ska både bilar och båtar kunna tömma grå- och svartvatten samt fylla på färskvatten.

I dag har husbilsägare tömt latrin i strid med lagen i diken på skogsbilvägar längs Kustvägen.

– Så vill vi inte ha det. Vi kommer att bygga stationerna under oktober och kanske en bit in i november, säger Ulf Broman, ansvar för projekt Kustvägen, till Hudiksvalls Tidning i dag.

Latrinstationerna ska hjälpa till att sätta Kustvägen på kartan. Placeringen gör att även båtägare ska kunna använda dem.

Kustvägen är ett projekt, som pågått flera år och varit uppdelat på tre delprojekt. Det senaste pågår till och med 2014 och omfattar knappt fyra miljoner kronor. Latrin- och vattenstationerna kostar cirka en miljon kronor.

Övriga satsningar är fyra handikappanpassade badplatser med ramp, tre lekplatser samt rid- och vandringsleder som ansluter till Kustvägen.

Långvind.com har haft flera artiklar om Kustvägen: Rullstolsbad utan rullstolar (6 augusti 2014), Kustvägen växlar upp (7 januari 2014), Kustvägen fas tre (8 april 2013), Kustväg får infoskyltar (13 juni 2012), Buskväg blir kustväg? (11 maj 2012) och Kulinarisk kustväg(17 juni 2011). Förutom denna kustväg, finns också planer på en förlängning av Kustvägen från Mellanfjärden till Lönnånger, som vi haft sex artiklar om, senast Stopp för kustvägen (6 april 2014).

Jörgen Bengtson

Östersjön mår bättre och sämre

Östersjön mår både bättre och sämre. Utvecklingen är inte entydig, enligt ett seminarium på Kastellholmen, Stockholm, förra veckan.

Östersjöseminariet var det fjärde, som Initiativet Hållbara hav arrangerade. De samlade forskarna försökte svara på frågan om miljön i Östersjön blivit bättre eller sämre.

– Jag tror att vi ligger nära en brytpunkt där det kan bli lite bättre, sa Bo Gustafsson, som studerar övergödning vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, till tidningen Skärgården (18/9 2014).

Torskbeståndet är ett annat sätt att mäta tillståndet i Östersjön på. Joakim Hjelm på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) pekade på att torsken i Östersjön är talrik, men torskarna är små, alltså både bättre och sämre beroende på hur man mäter.

Miljögifterna, som ett tag höll på att ta död på mycket av livet i Östersjön, har minskat. På seminariet berättade Anna Beronius, forskare i medicinsk vetenskap vid Stockholms universitet, att halterna av traditionella miljögifter som dioxiner, PCB:er och bly minskar. Samtidigt ökar nya miljögifter som perfluorerade ämnen. Ett problem i sammanhanget är att forskarna bara letar efter cirka 300 ämnen – och i samhället använder vi 30 000–50 000 kemiska ämnen.

Fåglarna klarar sig bättre än tidigare. Martin Gren från Lunds universitet berättade att fiskätande fåglar som skarv och växtätande fåglar som svan klarar sig bra. Värre är det för fåglar som likt ejder äter musslor och andra ryggradslösa djur.

Forskarna var överens om att förbud av gifter och annat som påverkar miljön negativt är en positiv åtgärd. Då sjunker halterna av det aktuella ämnet.

Jörgen Bengtson

Första laddstolpen i Hudik

Hudiksvall får snart sin första laddstolpe för elbilar. Den kommer att stå vid Brandgaraget i centrala Hudiksvall.

Till en början blir laddningen gratis. Men tanken är kommunen ska ta fram ett betalsystem och bestämma avgiftsnivå.

I dag lades också ett medborgarförslag i Hudiksvalls kommunfullmäktige om att Hudiksvall ska bygga upp ett nät av laddstolpar längs riksväg 84 och Europaväg 4. Förslagsställaren vill att kommunen ska anamma den norska modell, som också Jämtland tagit efter.

Långvind.com gjorde i februari i år en genomgång av laddstolpar längs Hälsinge- och Gästrikekusten, Få laddstolpar på kusten (5 februari 2014).

Då var Söderhamn enda kommun på Hälsingekusten med laddstolpar, två stycken vid Resecentrum. Gävle kommun hade hunnit längst på Jungfrukusten, med två laddstolpar vid Gävle slott och fyra vid Gävle konserthus.

Nordanstig har inga laddstolpar.

Hudiksvall planerar för ytterligare laddstolpar.

– Jag ser det som en självklarhet att ha med det i fortsatt planering av till exempel permanenta pendlar- och långtidsparkeringar på Kattvikskajen mm, svarar Jan Kroppegård, teknisk chef på Hudiksvalls kommun, på frågorna från Långvind.com i februari.

För biogasdrivna bilar är det fortsatt lika dystert. Tankstället i Söderhamn är försenat och kommer, när det öppnar våren 2015, bara att vara öppet för kommunens egna fordon. Hudiksvall står och stampar på samma ställe sedan år tillbaka.

Ingen kommersiell aktör har heller varit intresserad av att bygga gastankställe på Hälsingekusten, trots att OKQ8 sökte bygglov för detta för sin nya mack vid Medskog.

Jörgen Bengtson

Ökad kamp mot alger

Sverige trappar upp kampen mot algblomningen i Östersjön. Det räcker inte med effektivare reningsverk och hårdare krav på jordbruket. Sverige föreslår därför att övriga länder kring Östersjön ska testa andra tekniska lösningar till havs.

Det handlar till exempel om syrepumpning och muddring. Syftet är att skynda på återhämtningen i havet, säger Anders Alm, departementssekreterare på miljödepartementet till Sydsvenskan.

– Länderna runt Östersjön är olika duktiga. Men de bygger reningsverk och minskar näringsläckaget från jordbruket. Trots det blir situationen inte bättre, säger han.

Förra veckan presenterade Sverige de nya förslagen på ett möte med Helcom, den mellanstaliga Helsingforskommissionen för att lösa miljöproblemen i Östersjön.

Långvind.com skrev senast om algblomningen i Östersjön den 10 september, ”Sommar med mycket alger”. Då rapporterade vi att sommaren 2014 blev en säsong med både tidig och utbredd algblomning i Östersjön.

Jörgen Bengtson

Nytt forskningsfartyg kommer?

Regeringen är beredd att satsa på ett nytt, svenskt forskningsfartyg för att kunna bedriva forskning kring hur havens ekosystem fungerar.

Sverige saknar i dag ett forskningsfartyg, som kan följa upp miljösituationen och effekterna av genomförda åtgärder i Östersjön och Västerhavet. Sverige har två stora insamlare av fisk- och miljöfakta i svenska kust- och havsområden: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Sveriges meterologiska och hydrologiska institut (SMHI).

– Vi välkomnar regeringens besked. Nu är det mycket angeläget att processen för att ta fram ett nytt fartyg går så snabbt som möjligt, säger Bertil Håkanson, chef på enheten för miljöövervakning på Havs- och vattenmyndigheten (HAV), i ett pressmeddelande.

I dag försöker SLU och SMHI lösa den akuta bristen på fartyg med kortsiktiga lösningar. Det är inte långsiktigt hållbart. Risken är därför överhängande att HAV inom några år inte kan leverera det regering, riksdag och EU kräver.

– Att regeringen nu satsar långsiktigt på ett nytt havsgående fartyg som klarar hårt väder, ger Sverige unika möjligheter att bidra i arbetet för en god miljö i Östersjön och Västerhavet. Det ger oss som land även möjligheter att utöka vårt samarbete med andra länder såväl inom forskning som inom miljöövervakningen och datainsamling av fisk konstaterar, säger Anna Jöborn, chef för kunskapsavdelningen på HAV.

Jörgen Bengtson