Etikettarkiv: LT

Hav och kust

Inget fyrrekord

Det blev inget svenskt besöksrekord på årets internationella fyrdagen den 17 augusti, som många svenska fyrar också firade den 16 augusti. Dåligt väder kom emellan.

– Tyvärr hade vi, med undantag av några få fyrplatser, det värsta vädret någonsin sedan vi startade firandet år 2003. Trots vädret kom det glädjande nog drygt 7 400 besökare, berättar Svenska fyrsällskapets ordförande, Esbjörn Hillberg.

Sextiosju fyrar öppnade sina dörrar för besökare i Sverige under fyrhelgen. Internationellt tillkommer en mängd fyrar.

Under Internationella fyrdagen försöker Svenska fyrsällskapet – med hjälp av lokala fyrföreningar, fyrvisare och Sjöfartsverket – att öppna så många fyrar som möjligt, så att intresserade kan besöka en del av ”Sveriges unika maritima kulturarv”. I år var sju fyrar – Stora Fjäderägg, Limö, Djursten, Ystad, Tylö, Ursholmen och Harnäsudde – stängda för reparation eller av annan anledning.

Internationella fyrdagen firades första gången 2002, för att hedra och visa unika, maritima byggnadsminnen. Sverige kom med 2003.

Under de tolv åren har fyrintresset ökat rejält. År 2003 besökte 2 500 personer 33 fyrar, 2004 tog sig 4 500 besökare till 52 fyrar, 2005 kom 6 800 personer till 57 fyrar, 2006 upptäckte drygt 5 000 personer 62 fyrar, 2007 besökte 5 900 individer 63 fyrar, 2008 kom 4 600 fyrintresserade till 57 fyrar, 2009 tog sig 9 800 besökare till 72 fyrar, 2010 tog sig drygt 9 000 personer till 71 fyrar, 2011 kom drygt 12 200 personer till 72 fyrar, 2012 tog sig 11 200 besökare till rekordet 74 fyrar, 2013 kom 11 600 personer till 75 fyrar och 2014 minskade antalet besökare till 7 400 och öppna fyrar till 67.

Antalet besökare per fyr varierade från 1 550 (Kullen) till noll. De öppna fyrarna på Hälsingekusten eller dess närhet hade följande besökssiffror (från norr):
• Lungö fyr, utanför Härnösand: 29 besökare
• Brämöns fyr, söder om Sundsvall: 66 besökare
• Agö fyr, öster om Enånger: 31 besökare
• Storjungfrun, sydöst om Ljusne: 75 besökare
• Bönans fyr, på Norrlandet utanför Gävle: 315 besökare
• Limö gamla fyr, på Limön i Gävlebukten: stängd

Nästa år får vi se om intresset för Internationella fyrdagen, 15–16 augusti 2015, ökar igen. Statistiken pekar  över tiden – med undantag för hacket i år – på ett växande fyrintresse.

Jörgen Bengtson
Hav och kust

Grumligt Östersjövatten

Östersjöns vatten är grumligt. Siktdjupet är alltså dåligt. I år är variationerna i grumlighet ovanligt stora.

Sedan 14 år tillbaka tar forskare från Stockholms universitet årliga prover av vattnet längs Östersjökusten. Det sker på uppdrag av Svealands kustvattenvårdsförbund. Årets mätningar visar bland annat att det har varit ovanligt stor variation i hur grumligt vattnet har varit under sommaren.

Det dröjer innan alla prover är analyserade. Men redan nu kan forskarna se en ovanligt stor variation i vattnets grumlighet. Denna sommar har de mätt upp både några av de största och några av de minsta värdena någonsin under 14 års mätningar.

Forskarna mäter siktdjupet genom att mäta hur långt ner man kan få syn på en vit plastskiva nedsänkt. Forskarna mäter inte bara siktdjup, utan även värden som temperatur, salthalt, syre och ljus.

De undersökta platserna i Östersjön har mellan en och åtta meters siktdjup. Siktdjupet visar hur grumligt vattnet är. Det påverkas till exempel av mängden plankton.

På några ställen har vattnet varit väldigt klart i år. Några säkra svar på varför så är fallet, finns inte. Kanske beror de på att de stora, bottenväxande algerna trivts bra med den soliga sommaren att de har konkurrerat ut de små algerna.

– De har vuxit till mycket kraftigare än jag någonsin har sett tidigare i de områden där jag har varit. Det i sin tur kan ha påverkat mängden näringsämnen tillgängliga för små algplankton i vattenmassan. Mikroskopiska plankton, som svävar fritt i vattnet, påverkar siktdjupet mest, säger Ulf Larsson, systemekolog vid Stockholms universitet, till Sveriges Radio P4 Blekinge.

Jörgen Bengtson
Miljö och teknik

Telia bygger ut på Hälsingekusten

Telia har byggt ut mobilnätet till 4 G i Långvinds fritidsområde. Utbyggnadsplanerna 2014 omfattar 21 basstationer på Hälsingekusten.

En som jublar över bredband i mobilnätet är Mikael Pettersson, som driver sommarbutiken i Långvinds fritidsområde.

– Jag uppmätte drygt 20 megabit per sekund nedströms och drygt en megabit per sekund uppströms i stugan, berättar han.

Gränsen för äkta bredband har traditionellt gått vid lägst två megabit per sekund i båda riktningarna. Många sätter i dag gränsen vid tio eller hundra megabit dubbelriktat, som bara bredband via optofiber eller koaxialkabel (kabel-tv) klarar. Telia lovar maximalt 40 megabit per sekund nedströms.

Telia och andra mobiloperatörer uppfyller alltså inte kravet på bredband via mobilnätet, men levererar över 4 G-näten en oerhört mycket bättre tjänst än tidigare.

Långvind.com har via Teliabutiken i Hudiksvall försökt få svar på hur utbyggnaden av 4 G ser ut på Hälsingekusten och hur stor räckvidd sändarna har, utan att kunna få svar. Telias webbplats ger inte heller specifikt besked om täckning, dock att Telia fortsätter sin ”miljardsatsning på mobilnäten så att du får täckning på över 90 % av alla platser i Sverige”. Av en karta framgår var det blir 4 G-basstationer under andra halvåret 2014:

Telia har följande utbyggnad på Hälsingekusten, från norr till söder:
• Galtström, Njurunda (driftsstart juli–september 2014)
• Hårte, Jättendal (driftsstart oktober–december 2014)
• Mellanfjärden, Jättendal (driftsstart oktober–december 2014)
• Stocka, Harmånger (driftsatt 2014-07-29)
• Välsta, Rogsta (driftsstart juli–september 2014)
• Bergön, Rogsta (driftsstart juli–september 2014)
• Håcksta, Rogsta (driftsatt 2014-07-26)
• Galgberget, Hudiksvall (driftsstart juli–september 2014)
• Hudiksvalls asfaltsverk, Hudiksvall (driftsstart juli–september 2014)
• Iggesund, Njutånger (driftsatt 2014-07-29)
• Boda, Njutånger (driftsatt 2014-07-26)
• Lindefallet, Enånger (driftsstart juli–september 2014)
• Byhedsjön, basstation Saltpannan, Enånger (driftsstart juli–september 2014)
• Alebo, Norrala (driftsatt 2014-07-29)
• Skenstad, Norrala (driftsstart juli–september 2014)
• Holmen, Norrala (driftsstart juli–september 2014)
• Söderhamn (driftsstart oktober–december 2014)
• Djupvik, Söderhamn (driftsstart juli–september 2014)
• Sandarne, Söderhamn (driftsstart juli–september 2014)
• Ljusne vid E 4:a, Söderala (driftsatt 2014-08-12)
• Vallvik, Söderala (driftsstart juli–september 2014).

Jörgen Bengtson
Hav och kust, Miljö och teknik

Döda sälar till museum

Den som hittar en död säl, ska rapportera det till Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Då och då får kommun och länsstyrelse tips om döda sälar, men långtifrån alla vet vad som gäller när man hittar en död säl på Hälsingekusten.

Döda sälar ska rapporteras till Naturhistoriska riksmuseet på telefon 08-5195 5144 eller MMS-nummer 070-961 98 79 för att skicka bild. En rapport bör innehålla följande uppgifter:
• vem som hittade sälen (namn och gärna mobilnummer)
• var sälen hittades (position och län)
• när sälen påträffades
• om sälen låg på stranden, i vattnet eller på land
• om sälen hade yttre förändringar, till exempel päls som släppt eller skador av asätare
• hur stor sälen var
• art (om möjligt)

Skicka gärna med en bild, manar museet.

”Vi är intresserade av att få in döda sälar för att studera hälsostatus hos dessa djur”, skriver Naturhistoriska riksmuseet på sin webbplats under rubriken Rapportera djur.

Museet är inte intresserat av alla döda sälar. Om man går till sidan om sälar, finns dokumentet ”Om du hittar en död säl”, som talar ”vilka sälar vi är intresserade av och vad du ska göra om du hittar en död säl”.

Om det finns risk för uppenbara sanitära problem med en upphittat säl, ska man kontakta kommunen. Den hanterar vanligtvis även döda sälar på badstränder.

Den som hittar en säl, bör använda handskar och tvätta händerna efteråt om hen hanterar sälen.

Jörgen Bengtson
Bygden, Näringsliv

Lyckad marknadshelg

Hälsinge marknad hade verkligen vädret på sin sida i år, med rekordvärme på fredagen och många besökare. Vädret höll i sig över helgen.

När Långvind.com vandrade runt på marknaden på fredagskvällen, var det mesta sig likt. Det känns som om stånden blir något fler varje år, även om de flesta stånd och säljare är välkända från år till år.

För besökarna är Marknaden verkligen marknaden med stort M, något alla vuxit upp med och återvänder till år efter år. För utflyttade hudiksvallsbor är Marknaden också en klassisk hemvändaraktivitet.

Marknaden är också populär bland säljarna. Hälsinge marknad är stor och varierad, besökarna är i alla åldrar och nyktra. Sammantaget gör det marknaden populär bland de många tillresta hökarna.

Den som besöker marknaden brukar alltid hitta något spännande eller rent av nytt i matväg och i form av prylar.

Långvind.coms utsände köpte som vanligt matklassikern stekt strömming på hårt bröd hos Hudik Alpin, men hoppade över langos, kålsoppa och andra typiska marknadsrätter för en nykomling: suovas på älg. Det var en trevlig bekantskap, där det lättrökta, strimlade renköttet var utbytt mot älgkött och serverat med sallad i pitabröd.

När det gäller prylar, fick vi syn på en patenterad nyhet: osthållare i plast. Återstår att se om den fungerar i frukostbestyret.

Ett tydligt inslag ett valår som detta, var de många politiska partierna som flyttade valstugor och valrörelse till marknaden under framför allt lördagen och söndagen. Flera andra idéburna organisationer – som Rotary, Svenska kyrkan och nybildade Equmeniakyrkan i Hudiksvall (sammanslagning av Missionskyrkan och Baptistkyrkan) – visade upp sig och sin verksamhet.

Jörgen Bengtson
Bygden, Turism

Premiär för bruksvandring och te

I går hade Kungsgården Långvind, Enånger, premiär för en ny aktivitet: Bruksvandring med afternoon tea.

Det var Föreningen Norden som kom resande med buss, fick en personlig guidning av bruksmiljön och en avslutande afternoon tea. Aktiviteten samlade 25 nordister från hela Hälsingland. Med Jörgen Bengtson som ciceron vandrade skaran från ångbåtsbryggan, via masugnsruinen, museet och kapellet till STF hotell och vandrarhem Kungsgården Långvind.

Där serverade Agneta Bengtson ångande te, rykande varma scones, smörgåsar med smaskiga röror och annat gott, med chokladbitar och engelsk cider som avslutning.

– Det är roligt att kunna kombinera bruksvandring och afternoon tea, som vi nu gjort för första gången. Vi tycker att vi är duktiga på båda delarna, och nu kombinerar vi det till ett paket på tre till fyra timmar beroende på hur mycket bruksvandring deltagarna vill ha, säger Agneta Bengtson till Långvind.com.

Gösta Lind, Föreningen Nordens ordförande i Hälsingland, var mycket nöjd med aktiviteten.

Jörgen Bengtson
Bygden, Hav och kust

Bryggstrid i Söderhamn

Söderhamns kommun satsar som enda hälsingekommun offensivt på att utveckla skärgården. Men ibland kan det gå för långt. Nu är kommunen involverad i en konflikt mellan två nämnder.

Bakgrunden är att Kultur- och samhällsutvecklingsförvaltningen (KUS) placerat en brygga och parkering på Lövskär, norr om Ljusne, för att betjäna åretruntboende vintertid på öarna utanför Mjölkudden. Problemet är att kommunen inte har någon väg till bryggan.

De öbor som skulle använda parkeringen och bryggan har inte tillgång till vägen, som leder till bryggan. Vägen har sju fastighetägare, som vägrar ge kommunen tillträde. De tycker att kommunen kan använda en brygga 250 meter bort, som man når utan att beträda den aktuella vägen.

Till saken hör att den kommunala myndighetsnämnden, Bygg- och miljönämnden, motsätter sig parkeringsplatsen och bryggan.

– Vi ser inget behov av vare sig en brygga eller parkeringsplatser på den här platsen. Det finns redan en allmän brygga och tillgång till parkering 200 meter härifrån, säger Lennart Gard, ordförande för Bygg- och miljönämnden till Söderhamns-Kuriren (8/9 2014).

De två kommunala förvaltningarna strider mot varandra, med jurister och prövningar i högre juridisk instans som medel. Vad utgången blir, återstår att se.

Jörgen Bengtson
Hav och kust, Miljö och teknik

Sommar med mycket alger

Sommaren 2014 blev en säsong med tidig och utbredd algblomning i Östersjön.

I somras förekom ytansamlingar av cyanobakterier i Östersjön under mer än fem veckors tid, från den 4 juli till den 10 augusti. Cyanobakterierna fanns främst i norra halvan av Östersjön.

– Blomningarna pågick totalt något kortare tid än normalt, men det ovanliga var att de fortsatte oavbrutet under den intensiva blomningsperioden. Vanligtvis brukar de komma och gå beroende på vädersituationen, temperatur och vind. I år var det varmt och lugnt hela juli och en bit in i augusti, säger Jörgen Öberg, oceanograf på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), på SMHI:s webbplats (9/9 2014).

– Den 10 augusti syntes de sista ytansamlingarna på satellitbilderna. Det blåsiga vädret som följde blandade ner de sista resterna i vattnet, förklarar Jörgen Öberg.

Cyanobakterier är inte att leka med. En hund dog av att ha druckit havsvatten utanför Kalmar i slutet av juli.

– Vissa arter av cyanobakterier, till exempel Nodularia spumigena, innehåller gifter som även är farliga för människor, säger Jörgen Öberg.

Jörgen Bengtson
Politik

Skärgårdsfrågor i valet

Tidningen Skärgården (11/9 2014) har tagit rejäl puls på politikerna i skärgårdsfrågor. Långvind.com redovisar här vad partiledarna för riksdagspartierna tycker i fyra centrala skärgårdsfrågor.

Vi har koncentrerat svaren från Skärgården och redovisar dem för Centerpartiet (C), Folkpartiet liberalerna (FP), Kristdemokraterna (KD), Miljöpartiet de gröna (MP), Moderata samlingspartiet (M), Socialdemokraterna (S), Sverigedemokraterna (SD) och Vänsterpartiet (V).

”Hur ställer du dig till möjligheten att lätta på strandskyddet och bygglovsreglerna i skärgården?”
• C: Vi är inte främmande för att genomföra en översyn av strandskyddet.
• FP: Vi vill se en mer flexibel tillämpning av strandskyddet som tillåter mer sjönära bebyggelse i gles- och landsbygd.
• KD: Vi vill att tillåtelse för bebyggelse är normen. Tjänstemännen på länsstyrelsen har för stort tolkningsföreträde.
• MP: Vi vill inte luckra upp strandskyddsreglerna i skärgården.
• M: Vi vill göra strandskyddet mer ändamålsenligt och till exempel se över om man kan utöka dispensmöjligheterna vid landsbygdsutveckling i strandnära lägen.
• S: Vi är beredda att se över strandskyddslagen ännu en gång om det visar sig att ändringarna inte fungerar som tänkt.
• SD: Vi för gärna ner mer beslutsmakt på kommunal nivå.
• V: Vi vill inte försvaga strandskyddet och bygglovsreglerna.

”Är ni för en översyn och utvärdering av sjöfyllerilagen?”
• C: Ja till översyn/utvärdering av lagen.
• FP: Nej.
• KD: Nej.
• MP: Vi har inte tagit ställning.
• M: Ja till uppföljning av lagen.
• S: Finns alltid anledning att utvärdera de reformer som görs.
• SD: Ja.
• V: Ja till uppföljning och utvärdering.

”Vilka åtgärder är ni beredda att vidta för att råda bot på problemet med försämrad post- och paketservice som många öar drabbats av?”
• C: Servicegaranti i hela landet så att alla får tillgång till fungerande, grundläggande service på rimligt avstånd.
• FP: Alla ska ha tillgång till posttjänst av god kvalitet.
• KD: Genom tillståndsvillkor och dialog.
• MP: Vi har inga förslag om förändring av uppdraget till posten.
• M: Grundläggande samhällsservice ska fungera i hela landet.
• S: Vi vill ge särskilt stöd till servicepunkter på landsbygden och tjänster som paketutlämning och stöd till handlare och offentliga service- och informationstjänster.
• SD: Öka anslagen i budgeten för att bland annat komma tillrätta med posthanteringen.
• V: Kraftfulla åtgärder behövs för att Posten ska upprätthålla fullgod postservice.

”Vilket är ert bästa löfte till skärgårdsborna?”
• C: ”Vi jobbar långsiktigt för att hela landet ska leva.”
• FP: ”Vi lovar att behålla den låga fastighetsavgiften på 7 000 kr om året.”
• KD: ”Politiken ska handla om att utveckla och underlätta, inte att sätta upp hinder.”
• MP: ”Vi satsar på framtiden – miljön, barnen.”
• M: ”Vår viktigaste fråga är att jobben ska bli fler.”
• S: ”Ett paket med åtgärder för att hejda övergödningen.”
• SD: ”Utveckla svensk välfärd, infrastruktur och andra eftersatta områden […] genom en omprioritering i flyktinghjälpen […].”
• V: ”Att vi fortsatt kommer att prioritera grundläggande samhällsservice i hela landet samt ökade miljösatsningar.”

Jörgen Bengtson
Miljö och teknik, Turism

Latrinstationer för husbilar

Kustvägen i Nordanstig vill locka fler husbilar och småbåtsägare – med toalettömning och vatten.

Kustvägen är en 75 kilometer lång sträcka, där man här och där skymtar havet, från Mellanfjärden till Sundsvall. Nu startar föreningen Kustvägen ett samarbete med rikstäckande Husbilsklubben och erbjuder latrintömning och färskvatten på fyra platser längs vägen. På dessa stationer ska både bilar och båtar kunna tömma grå- och svartvatten samt fylla på färskvatten.

I dag har husbilsägare tömt latrin i strid med lagen i diken på skogsbilvägar längs Kustvägen.

– Så vill vi inte ha det. Vi kommer att bygga stationerna under oktober och kanske en bit in i november, säger Ulf Broman, ansvar för projekt Kustvägen, till Hudiksvalls Tidning i dag.

Latrinstationerna ska hjälpa till att sätta Kustvägen på kartan. Placeringen gör att även båtägare ska kunna använda dem.

Kustvägen är ett projekt, som pågått flera år och varit uppdelat på tre delprojekt. Det senaste pågår till och med 2014 och omfattar knappt fyra miljoner kronor. Latrin- och vattenstationerna kostar cirka en miljon kronor.

Övriga satsningar är fyra handikappanpassade badplatser med ramp, tre lekplatser samt rid- och vandringsleder som ansluter till Kustvägen.

Långvind.com har haft flera artiklar om Kustvägen: Rullstolsbad utan rullstolar (6 augusti 2014), Kustvägen växlar upp (7 januari 2014), Kustvägen fas tre (8 april 2013), Kustväg får infoskyltar (13 juni 2012), Buskväg blir kustväg? (11 maj 2012) och Kulinarisk kustväg(17 juni 2011). Förutom denna kustväg, finns också planer på en förlängning av Kustvägen från Mellanfjärden till Lönnånger, som vi haft sex artiklar om, senast Stopp för kustvägen (6 april 2014).

Jörgen Bengtson